Kina igår och tidigare
Ni hao!
"Wå tiao Yao Dani. Wå tjue radiönjönjön" (Jag heter Daniel, jag är svensk på hemmagjort fonetiskt vis. Där har ni min kinesiska, allt jag kan förutom min avslutning.
En gång var jag i Kina Igår var jag i Kina igen, nästan. Det gav ungefär samma känsla i alla fall: det var mycket folk, billigt, Yee Rainbows var överallt och jag kände mig sist men inte minst väldigt lång.
Anna uppmanade mig att blogga om bakverk från Paris China Town, jag blir väl lagom uppjagad av det, tror egentligen att det är hennes intresse. Bakverken var väldigt söta, sliskiga och i många färger, likadana som jag mindes dem.
Det gav mig många fina minnen av mina två veckor i Peking, antagligen min roligaste tid under gymnasiet. När det kommer till bakverk så var de lite roliga i Kina. Varje gång vi åt ute, jag och värdfamiljen, så fick man först en massa söta bakverk, lite bukfyllande kan man säga. Vet inte varför de åt i lite konstig ordning, mycket har brist på logik, men så är ju Kim Jong Il "ganska bra" enligt en av mina utbyteskineser.
Här får ni lite bilder: Bakverk från China Town Paris, lite knaprigt och deliciöst från matstånd i Kina och jag med
kusin-värdkines.
Xie xie!
Daniel
Å! Kina! I tisdags träffade jag min favoritkines-som-är-uppvuxen-i-kina hittills. Hon hette Jo Han (typ) och var sjukt trevlig. Hon kunde till och med tänka själv, den du! Dallan, jag saknar dig.
