Tillbaka i skolbänken
På något sätt känns mitt liv givande, just nu. Idag jobbade jag från 7:30 till 14:30, för att sedan ta mig hämta skolböcker och mina tider för lektion och kom därför en timme och tio minuter sent, men är man bad boy från Nynäs så är man…
Jag hamnade på nivån intermedière, vilket motsvarar typ medelnivå. Såhär i efterhand känns det ganska bra, lektionen var ganska enkel men inte för enkel och dessutom lärorik för att vara första lektion. Ett störningsmoment var dock en snubbe som satt framför mig, jag är nästan säker på att han var amerikan, antaget utifrån hans fruktansvärda accent när han pratade franska. Olyckligtvis älskar han att prata och svara på allt som går, såklart även grammatiskt inkorrekt och stammande. Liksom hör inte snubben hur illa han låter, och att det är som den gnisslande metron i andras öron? Äh, jag får hålla mig på mattan, jag är ju verkligen inte någon stjärna själv.
Mina dagar kommer för en framtid om tre månader nu att vara packad från morgon till kväll. Jag har räknat på att min sysselsättning kommer vara cirka 150 %.
Nu har jag fått min lugna stund efter mat och läxor. Såhär ser det ut när jag pluggar, mysigt värre.
För att återgå till den första meningen; när man har jobbat och pluggat en hel dag och tagit ut sig så känns den där lilla stunden av vilande verkligen skön. Där är jag nu, i ett nöjt tillstånd.
Hakuuna matata (förutom amerikan),
Daniel
Det här med studierna, Daniel, det är som med golfen... ena dagen är man kung och nästa dag känns det mesta omöjligt. Men det är bara att bita ihop, uthärda, komma igen och njuta. Jag gissar att du ändå är rätt nöjd med ditt val. Om du hade tackat ja till Umeå, så hade du nu varit "kursare" med Fanny, och suttit djupt försjunken i avtalsrättens värld. Kan tänka mig att hon gärna skulle vilja byta med dig, om det inte var för franskan...
